Allt fler opioidberoende får LARO-behandling

Två utvärderingar av vårdvalet för LARO presenteras idag. Fler mottagningar, fler patienter i behandling och halverade väntetider är några av effekterna som vårdvalet gett.

Region Skåne införde 2014, som första landsting i Sverige, vårdval för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO). Nu presenteras två utvärderingar. Båda utvärderingarna visar att antalet patienter som får LARO-behandling har ökat med närmare 50 procent. Samtidigt har väntetiderna halverats. Idag får patienter i Skåne tid inom ett par veckor vilket är betydligt snabbare än i övriga landet.

- Tillgängligheten har ökat kraftigt och det lyfts fram som något mycket positivt av i stort sett alla vi talat med – patienter, företrädare för mottagningarna och olika samverkanspartner, säger Lisa Andersson, doktorand vid Malmö högskola.

- Det är idag lättare att få behandling vid ett opiatmissbruk. Detta är bra då det finns ett vetenskapligt stöd för LARO som minskar sjuklighet och dödlighet. Arbetet med att förbättra hela vårdkedjan och samverkan exempelvis mellan kommunerna är väsentligt i det fortsatta arbetet med LARO, säger regionråd Anders Åkesson (MP).

Sedan vårdvalet infördes har mottagningarna blivit fler. Före vårdvalet fanns åtta LARO-mottagningar koncentrerat till färre orter. Idag finns 18 mottagningar på åtta orter. Ett av målen med vårdvalet var en ökad differentiering mellan mottagningarna, men några tydliga skillnader mellan mottagningarna kan inte ses. Däremot visar utvärderingarna att man når nya patientgrupper genom att fler har nära till behandling.

- LARO-behandling kräver täta besök. Det finns en grupp med ett mindre svårt beroende, som fortfarande är socialt anpassade och ofta jobb men som inte sökt vård tidigare på grund av kösituation och med svårigheter att pendla till andra orter för att få sin läkemedelsdos. När behandling erbjuds på hemorten blir det enklare och man kan bibehålla sitt sociala liv, säger Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare för LARO.

Patienternas uppfattning har undersökts i intervjuer av Malmö högskola. Patienterna är generellt nöjda med sin behandlingssituation. Sedan vårdvalet infördes ser patienterna bland annat en förbättring av tillgängligheten men också av bemötandet från mottagningarnas sida. Att kunna byta mottagning om man uppfattar att vården eller bemötande brister ses som en stor fördel av patienterna.

LARO är inte en oproblematisk vårdform. Behandlingen innebär tung medicinering till personer med opioidberoende och ibland sidomissbruk. Farhågor har bland annat funnits om att patienter skulle sälja av sin medicin på den illegala drogmarknaden, en risk som mottagningarna är medvetna om och försöker minska genom tät uppföljning och att prata med patienterna om risker och medicinhantering. En annan farhåga har varit att mottagningar ska locka till sig patienter genom liberal förskrivning av läkemedel eller att oseriösa aktörer skulle starta verksamhet.

- Vi kan inte se att dessa farhågor skulle ha besannats. Ackrediteringsvillkoren och noggranna uppföljningar av LARO-mottagningarna från Region Skånes sida har, som vi uppfattar det, hållit borta oseriösa aktörer. Att det även finns en stark nationell reglering och granskning på området har möjligtvis också bidragit till struktur och att oseriösa aktörer hållits borta, säger Lisa Andersson.

LARO i korthet

• LARO står för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende. Behandlingen består av läkemedel med metadon och buprenorfin (oftast i kombination med naloxon) Om läkemedlet tas enligt ordination upplevs varken ruseffekt eller abstinens. Behandlingen ska kombineras med psykologisk eller psykosocial behandling eller psykosociala stödinsatser.
• LARO har ett starkt vetenskapligt stöd. Forskning har visat att LARO leder till minskad sjuklighet och dödlighet, minskat illegalt drogbruk samt minskad spridning av hiv. För många leder behandlingen till förbättrad social situation.
• Region Skåne införde vårdval för LARO 2014. Syftet var att patienten skulle kunna välja vårdgivare, öka egenmakt, öka kvalitet och produktivitet i behandlingsprogrammet. Andra syften var att öka tillgänglighet, minska repressiv attityd gentemot målgruppen, stimulera till ökad profilering och specialisering, få fler att stanna kvar i behandling och minska dödligheten.
• Före vårdvalet fanns 8 LARO-mottagningar, varav en drevs i privat regi. Idag har Skåne 18 mottagningar, varav 11 drivs i privat regi.
• Den geografiska tillgängligheten har förbättrats, främst i nordvästra Skåne. Nya mottagningar har etablerats i Landskrona, Ängelholm och Ystad.
• Antalet patienter som får LARO har ökat med nästan 50 procent i Skåne sedan vårdvalet infördes från 950 till 1400 personer.
• Väntetiden till bedömning och behandling har halverats sedan 2014.
• Vid Region Skånes uppföljningar har två LARO-mottagningar, blivit föremål för granskning av såväl IVO som Region Skåne. Den första granskningen resulterade i vissa åtgärdskrav, som genomfördes av mottagningen. Granskningen av den andra mottagningen är pågående.
• Två utvärderingar har gjorts av vårdval LARO. Den ena påbörjades redan 2014 och är gjord av en forskargrupp bestående av Lisa Andersson och Björn Johnson vid Malmö högskola. Den fokuserar på att utvärdera målen med vårdvalet; ökad tillgänglighet, ökat patientinflytande samt ökad differentiering vad gäller vårdinnehållet. Forskarna har undersökt patienters, mottagningarnas och samverkanspartners uppfattningar.
• Den andra är en medicinsk utvärdering som fokuserar på kvalitetsuppföljning och patientsäkerhet och är gjord av den medicinske konsulten Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare LARO.

Kontakt

Anders Åkesson (MP), regionråd med sjukvårds - och tandvårdsansvar, 0705-173286
Lisa Andersson, doktorand, Malmö högskola, 040-665 81 40
Lars-Håkan Nilsson, konsult och medicinsk rådgivare LARO, 0706-313457