Gamingprojektet Maria Malmö: Kan man bli beroende av dataspel?

Den som har väldigt stora problem med mycket dataspelande kan få diagnosen gaming disorder. Mottagningen Maria Skåne Malmö är en av landets två offentligt drivna mottagningar, som erbjuder stöd och behandling för problematiskt dataspelande.

För de flesta är dataspel något som är roligt. När man spelar kan man känna sig bra på något, man har kontroll över spelet och spelandet kan också ha en stor social betydelse.

– Dataspelande är en vana som är svår att förändra. Det är avslappnande och man slipper jobbiga tankar. Ibland kanske man vänder sig till skärmen istället för att göra något annat. Vi har också sett att speltid inte är avgörande för om man får problem. Vissa spelar mycket utan problem och andra spelar lite och får stora problem, säger Per Bore, psykolog i Gamingprojektet.

Vill ändra sig
Oftast är det inte själva spelandet i sig som utgör problemet, utan det gäller att hitta vad spelandet fyller för funktion. Personer med problematiskt dataspelande har vanligen en låg grad av motivation och svårt att skapa förändring. Då behövs små steg med stort stöd av omgivningen. Därför erbjuds även anhöriga råd och stöd inom ramarna för projektet.

– Många av patienterna är motiverade till förändring men har svårt att genomdriva den. Vi har även sett att yngre barn är motiverade till en förändring, de vill minska på konflikter och tjat från föräldrarna. När de inser att de inte behöver sluta spela helt blir heller inte situationen lika hotfull längre, säger Sara Nilsson, psykolog i Gamingprojektet.

Sammanfattar två år
I slutet av maj arrangerade Gamingprojektet en spridningskonferens för att dela med sig av vad man kommit fram till under projektets första två år. Under konferensen nyanserades frågan om dataspelsberoende verkligen är ett beroende.

Det finns vissa likheter med beroendesjukdomar men också skillnader. De kriterier som har tagits fram för att beskriva gaming disorder har utgått från hur kriterierna för beroendesjukdomar är formulerade:

• Förlust av kontroll: Personer med problematiskt dataspelande har svårt att kontrollera och begränsa sin speltid. De har svårt att sluta även när de vill.
• Prioriterar spel över andra aktiviteter: Personer med problematiskt dataspelande prioriterar ofta spelandet över andra viktiga livsområden, såsom arbete, skola eller relationer.
• Negativa konsekvenser: Problematiskt dataspelande kan ha negativa konsekvenser för en persons fysiska, psykiska och sociala hälsa. Det kan leda till sömnstörningar, isolering, bristande skol- eller arbetsprestation och konflikter i relationer.

Lagom förväntningar
Som anhörig finns det flera saker man kan hjälpa till med för ett stötta personen som har ett problematiskt dataspelande. Man kan till exempel engagera sig och visa intresse för personens dataspelande, vilket kan skapa en starkare relation och minska risken för social isolering. Man kan också hjälpa till att hitta alternativa aktiviteter som personen kan göra istället för att spela.

– Det är lätt att drabbas av moralpanik om man till exempel är förälder till ett barn som spelar mycket. Men barn har växt upp med skärmar, så vad kan vi egentligen begära av dem? Här gäller det att kalibrera förväntningarna för att undvika konflikter, säger Joel Attvall, kurator i Gamingprojektet.

Fakta

• Gamingprojektet Maria Malmö har pågått under drygt två år och behandlarna som arbetar med projektet har haft kontakt med ungefär 100 personer med problematiskt dataspelande, eller deras anhöriga.
• Med dataspelande avses alla former av elektroniskt spelande.
• Syftet med projektet är att kartlägga problematiskt dataspelande, erbjuda behandling och sprida resultaten för att öka medvetenheten om problematiskt dataspelande och dess konsekvenser.
• Gamingprojektet kommer att pågå i ytterligare ett år. Mer information finns på skane.se/gamingprojektet