Jobb finns – men var är utbildningarna som leder till dem?

Sveriges regioner står inför ett kompetensglapp på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport framtagen av Region Skåne: Fram till 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med nästan 44 000 personer. Men för flera yrken riskerar det uppstå brist på folk med rätt utbildning.

– Det är viktigt att satsa där det behövs. Rapporten visar hur viktigt det är att prioritera utbildnings- och kompetensförsörjningen i storstadsregionerna, säger Pontus Lindberg, ordförande i regionala tillväxtnämnden i Region Skåne.

De flesta av landets regioner står inför utmaningar när det gäller den långsiktiga kompetensförsörjningen: Det pågår en successiv strukturomvandling av näringslivet med betydande förskjutning från industri- till tjänsteproduktion. Samtidigt är det många som lämnar arbetslivet under de kommande åren, vilket medför en bristande matchning mellan tillgången och efterfrågan på olika utbildningsgrupper.

Uppdrag från regeringen
Frågan är också prioriterad från statens sida. I december 2009 fick landets regioner i uppdrag av regeringen att etablera plattformar för framtida samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län och Västra Götalandsregionen gav Region Skåne i uppdrag till Statistiska Centralbyrån (SCB) att utveckla en prognosmodell för tillgång och efterfrågan av utbildad arbetskraft fram till 2020.

– Storstadsregionerna har snarlika villkor och utmaningar, därför valde vi att göra gemensam sak i det här ärendet, säger Anders Axelsson, analytiker vid Näringsliv Skåne.

Storstadsregionerna spelar en avgörande roll för Sveriges samlade tillväxt och utveckling. Här finns i princip halva rikets befolkning och arbetsmarknad – och hälften av landets samlade BNP.

Prognos för tillgång och efterfrågan
Rapporten släpps den 18 januari. Förutom att beskriva storstadsregionerna roll för Sveriges tillväxt innehåller Skånerapporten en prognos för 89 utbildningsgrupper i Skåne med särskilt fokus på den framtida tillgången och efterfrågan på 50 utbildningar.

Skåneprognosen visar både på regionens utvecklingspotential, men också på flera allvarliga utmaningar som måste få ökad prioritering. Fram till 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med nästan 44 000 personer, eller drygt 8 procent. Samtidigt konstateras att Skåne har lägst sysselsättningsgrad i landet.


I Skåne förväntas behovet av utbildade inom teknik och tillverkning öka med drygt 18 000 personer. Efterfrågan gäller både gymnasieutbildade och högskoleutbildade, främst tekniker och ingenjörer. Andra stora områden som riskerar framtida kompetensglapp är inom pedagogik, utbildning och hälso- och sjukvården.

– Vi står inför en utmaning när det gäller att säkra en långsiktig kompetensförsörjning inom flera viktiga utbildningsgrupper i Skåne. De områden vi bedömer som särskilt viktiga att prioritera i Skåne är industrin, vård och omsorg och lärare, inte minst inom matematik och naturorienterande ämnen, säger Anders Axelsson.

Syftet med rapporten är att få till stånd en ökad diskussion om vilka insatser som måste göras för att stärka Skånes framtida utbildnings- och kompetensbehov.

– Tillgången på medarbetare med rätt kompetens är avgörande för näringslivet och därmed för tillväxten i Skåne. Det finns risk för ett glapp mellan tillgång och efterfrågan inom många yrkesgrupper. För att lösa detta krävs ett betydligt mer konkret samarbete mellan näringslivet och aktörerna inom utbildningssystemen, säger Pontus Lindberg.

Kontakt: Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se, telefon 040-675 34 09

Rapporten ”Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne – med sikte på 2020”
Första delen av den aktuella rapporten beskriver storstadsregionernas roll för Sveriges tillväxt, huvuddragen i den strukturella utvecklingen och omvandlingen av näringslivet, arbetsmarknaden, demografin och utbildningsstrukturen. I den andra delen redovisas särskilt utförligt prognoser för 50 utbildningsgrupper i Skåne fram till 2020. I tabellbilagan redovisas prognoser för totalt 89 utbildningsgrupper.