Kultur på recept - verktyg för ett friskare liv

Under ett års tid har 24 långtidssjukskrivna deltagit i pilotprojektet Kultur på recept i Helsingborg. Resultaten visar att kultur på recept är en positiv kraft och ett verktyg som tillsammans med andra kan bidra till att förebygga sjukdom och bryta gamla mönster.

I Sverige är över en halv miljon människor långtidssjukskrivna. Under 2009 träffades socialförsäkringsministern och kulturministern för att planera en ny typ av samarbete och undersöka om det var möjligt att utveckla en modell där kultur och sjukvård samverkar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Region Skåne blev pilotlän och beviljades 500 000 kr från regeringen till ett ettårigt pilotprojekt som döptes till Kultur på recept. Den 29 mars presenterades resultaten på en konferens i Helsingborg.



- Forskning visar att kultur ger hälsa. Regeringens satsning på Kultur på recept har var varit spännande att följa och min förhoppning är att detta kan ge nya insikter i hur kultur, på ett mer uttalat sätt, kan vara en del av rehabiliteringen för sjukskrivna, säger den moderata riksdagsledamoten Anne Marie Brodén som sitter i kulturutskottet och också är ordförande i riksdagens Kultur- och hälsagrupp.

-Vi är glada över att vi fått möjlighet att driva det här pilotprojektet, säger Carl Johan Sonesson (m), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne. Vi har en tradition av att arbeta aktivt och nytänkande med rehabiliteringsfrågor i Skåne. Det är svårt att bevisa hur just den här modellen kan hjälpa människor, men resultaten är så pass intressanta att vi bör titta på hur vi kan gå vidare och studera den ännu djupare.

Kulturnämndens ordförande Yngve Petersson (mp) håller med:
- Det är bra att vi kan använda kultur som en dörröppnare. Vi satsar redan mycket på kultur i vården och det här är ytterligare ett intressant projekt där vi kan bidra med kulturaktiviteter av hög kvalitet.

Uppdraget: hitta en modell för samarbetet
Det huvudsakliga syftet har varit att utveckla en modell för hur rehabilitering med stöd av kultur riktad till långtidssjukskrivna ska organiseras och genomföras. Pilotprojektets uppgift har främst varit att ge svar på om den modell som prövats fungerar, inte att leda fram till individuella behandlingsresultat eller att medicinskt utvärdera deltagarna.  

- Kulturen och sjukvården arbetar ofta i varsitt stuprör med helt olika språk och fokus. Det här projektet har handlat om hur man kan samverka och komma bort från de här stuprören, säger Christina Gedeborg-Nilsson, ordförande i styrgruppen för Kultur på recept och utvecklare kultur och hälsa i Region Skåne.

Modellen möjlig att använda
Forskaren Sören Augustinsson, fil. dr. i arbetsvetenskap har utvärderat projektet och intevjuat både deltagare och projektansvariga om deras upplevelser av de olika skeendena under processen. Hans slutsats är att den modell som prövats vid en vårdcentral i Helsingborg är möjlig att använda med gott resultat. 

- Kultur gör oss inte friska. Kultur kan däremot vara en resurs bland många som kan bidra till att minska risker för sjukdom och användas för att hantera och ta sig ur långvarig sjukdom, säger Sören Augustinsson. Kultur på recept är ett verktyg som tillsammans med andra hjälper individen att komma tillbaka till både arbetsliv och liv.

Om deltagarna
Projektet har drivits av Region Skåne i samarbete med Helsingborgs kommun, Capio Citykliniken i Helsingborg, Kommunförbundet Skåne och FINSAM.

Totalt 24 långtidssjukskrivna män och kvinnor som varit listade hos Capio Citykliniken i Helsingborg deltog. De har samtliga varit långtidssjukskrivna inom diagnosgrupperna lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest, långvarig smärta i nacke, axel, rygg samt generaliserad smärta. För en majoritet av deltagarna har det handlat om en kombination av värk och psykologiska besvär. Deltagarnas intresse för kultur har varierat – flertalet av dem har inte varit storkonsumenter av kultur.

Kulturaktiviteter - aktivt deltagande och i grupp
Kulturaktiviteterna har tagits fram av Helsingborgs Stad med utgångspunkt i verksamheten vid Dunkers kulturhus, Fredriksdals museer och trädgårdar samt slottet Sofiero. Patienterna har ingått i tre grupper uppdelade över tid. Varje receptperiod har varat i 10 veckor med 2 aktiviteter i veckan på ca 1,5 timme.  Kulturkoordinatorn träffade gruppen vid ett första introduktionsmöte, gjorde ett upplägg för den receptbelagda tiden och följde sedan kontinuerligt upp hur det gick. 

Mångfald och variation parat med sammanhang och gemenskap har varit viktigt. Kultur på recept har använt sig av två hälsogenererande processer – gruppen och kultur.

Bland aktiviteterna fanns bl.a. sång, musik samt gruppvisningar av konst, trädgårdar eller museisamlingar och de genomfördes under ledning av kulturpedagoger. 
- Grupprocesser kan, precis som kultur, frambringa fysiologiska reaktioner som bidrar till resurser för att förebygga sjukdom och att ta sig vidare, vilket rehabilitering handlar om, säger Sören Augustinsson. 

Deltagarna har heller inte själva fått välja aktiviteter utan blivit hänvisade till olika aktiviteter.
- Det är bra att deltagarna inte fått välja själva, säger Sören Augustinsson. Några berättar att de troligen inte hade valt vissa aktiviteter. Nu efteråt skulle de inte velat vara utan dem.

En annan viktig aspekt har varit att hjälpa deltagarna att skifta perspektiv, bort från sjukdomen och mot andra upplevelser, tankar och samtalsämnen.
- I sjukvården tillåts man inte skifta perspektiv, där ligger fokus på sjukdomen. I det här projektet har perspektivet varit att bejaka det friska. Många deltagare vittnar om hur gruppen uttryckligen sagt åt någon som börjat prata om sin sjukdom att "här pratar vi om kulturupplevelserna i stället", säger Sören Augustinsson.

Nya erfarenheter för vårdcentralen
För den deltagande vårdcentralen, Capio Citykliniken i Helsingborg, har projektet gett många nya erfarenheter.
- Det har gett oss ytterligare en möjlighet att kunna erbjuda patienter med långvarig sjukskrivning, säger verksamhetschefen Anna Persdotter. Det har utmanat både oss och deltagarna. En annan dimension är att vår egen personal blivit så inspirerade att vi nu har en kör här med en sångpedagog som kommer en gång i veckan och repeterar med personalen.

"Som att öppna upp en helt ny värld"
Deltagarnas berättelser om händelser, tolkningar och upplevelser tar sig många olika uttryck. Nedan presenteras några exempel ur Sören Augustinssons följeforskning som beskriver deltagarnas tolkningar och upplevelser av Kultur på recept (namnen är fingerade):

– Första gången jag hörde om kultur på recept så lät det konstigt. Vad är kultur på recept? Vad kan det ge mig för något? Tyckte det lät väldigt märkligt, men det är nog det bästa som har hänt egentligen, ja. (…) För mig har det gett väldigt mycket att få komma ut och få träffa andra människor, den sociala biten har varit jätteviktigt.
Anders, 40 år, lider av generaliserad smärta och lätt depression

– Våra träffar och rundgångar på Fredriksdal har varit som att öppna upp en helt ny värld. Likadant med Sofiero där har jag bara varit på konsert och suttit ute på gräsmattan framför slottet. Har aldrig gått runt och tittat, det är som jag sa tidigare den finaste medicin man kan få. (…) alla har vi våra sjukdomar och krämpor, men det känns som om man lämnar dem hemma och går ut med öppna ögon.
Stina, 59 år, lider av långvarig smärta i nacke och rygg samt ångest

– Det har varit så positivt, det är som jag säger från början hur bekymrad, hur ledsen och tråkigt man har haft det så har man lämnat det hemma och gått dit (Fredriksdal) med just inspiration och glädje.
Ruth, 33 år, lider av medelsvår depression, ångest och stress

- Det är trevligt, jag träffar andra och kommer ut och gör något. Många av oss har till en stor del isolerat sig, jag själv har gjort det i alla fall, jag kunde till slut inte gå någonstans överhuvudtaget.
Minrianda. 37 år, lider av medelsvår depression

Slutsatser ur Sören Augustinssons följeforskning:
Sören Augustinssons utvärdering visar att den modell som använts har varit möjlig att fullfölja med gott resultat. Deltagarna har fått resurser som kan användas i en fortsatt rehabilitering. Kultur har en viktig roll, vilket är precis det som forskning om kulturens betydelse för människan visar på. 

Kultur, gruppen och samtalen är formen som Kultur på recept har haft. Detta inbjuder till meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra som kan ge goda återverkningar – att det bildas regenererande resurser som bidrar till gynnsamma förutsättningar för rehabilitering.

Kultur på recept innebär att fokus vänds mot det friska och inte - som i sjukvården - mot sjukdom. Hela människan och det friska är i fokus – man bygger vidare på frisk-resurserna.

Genom att fokusera på det friska förskjuts identiteten från att vara sjuk till att vara frisk. Att kunna göra denna skiftning pekar på en viktig resurs inför framtiden och kan vara ett tecken på vad Kultur på recept bidrar till för deltagarnas rehabilitering.

Det är viktigt att utmana deltagarna. Forskning visar att utmaningar tillsammans med andra har positiva fysiologiska effekter som påverkar vår känsla av välbefinnande och därmed utgör en resurs för hälsa. 

Deltagarna har, utan undantag, sett Kultur på recept som meningsfulla aktiviteter och sysselsättning. Även deltagare som var direkt negativa till Kultur på recept och som blev mer eller mindre tvingade att delta, säger efteråt att det vände. Bara efter några dagars deltagande blev de positiva till projektet.  

Kultur på recept är en komplex modell. Ytterligare forskning behövs för att studera hur modellens komplexa förhållanden, som är omöjliga att i detalj på förhand beskriva, definiera och avgränsa, kan evidenssäkras på andra grunder än naturvetenskapliga. 

Vad händer nu?
Projektrapporten och utvärderingen kommer i juni att lämnas över till beställaren, regeringen, för vidare utredning och ställningstagande. 

Fakta långtidssjukskrivna i Skåne (mer än två månader)
2006 Ca 22 000
2011 Ca 6 000

Mer information
Läs mer på Region Skånes hemsida: 
www.skane.se/kulturpårecept Där finns dokumentation och forskningsrapporten om projektet.

Christina Gedeborg-Nilsson, ordförande i styrgruppen för Kultur på recept, utvecklare kultur och hälsa, Kultur Skåne,
Tel 0768-890435  
E-post: christina.gedeborg-nilsson@skane.se

Anders Wallner, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne,
Tel 040-675 31 30 
E-post: anders.wallner@skane.se

Sören Augustinsson
universitetslektor i sociologi med inriktning mot arbetsvetenskap, fil.dr i arbetsvetenskap, Högskolan Kristianstad. Har gjort utvärderingen av modellen Kultur på recept.
Tel: 044-20 32 50
E-post: soren.augustinsson@hkr.se

Anna Persdotter
Verksamhetschef Capio Citykliniken Helsingborg.
Pilotprojektet genomfördes med patienter från Capio Citykliniken.
Tel. 042 – 17 31 10
E-post: anna-carin.persdotter@capio.se