Mer forskning om kvinnors dataspelsberoende behövs

Antalet kvinnor som spelar dataspel ökar. Därmed ökar även antalet kvinnor som får problem som en följd av spelandet. Forskning visar att män och kvinnor, på gruppnivå, spelar och beter sig olika i digitala miljöer. Trots detta finns det försvinnande lite forskning om kvinnors internet- och dataspelsberoende. 

– På gruppnivå finns det en skillnad i hur män och kvinnor spelar. Därför finns det goda skäl att anta att dataspelsberoendet fungerar olika i dessa grupper. För att kunna hjälpa kvinnor med dataspelsberoende behöver vi därför bättre kunskap kring hur deras beroende ser ut, säger Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare i psykiatri, som skrivit ett kapitel till en kommande antologi om Kvinnor och spelberoende.

Sättet att spela påverkar hjärnan
Dataspelande har sedan lång tid tillbaka setts som generellt manligt kodad företeelse. Detta är något som under de senaste åren ändrats i en rasande takt. 

– Fler och fler kvinnor börjar spela dataspel, samtidigt finns det forskning som tyder på att kvinnor har lättare att skapa spelberoenden. Dessutom ser vi att kvinnor som spelar för mycket och har ett beroende ofta mår sämre än män med samma problematik, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Spelar på olika sätt
Även om kvinnor som grupp idag utgör hälften av alla som spelar dataspel så är det få kvinnor ser sig själva som gamers. Forskning visar att kvinnor, som grupp, är marginaliserade i gaming-miljöer där de inte ses som lika äkta som manliga spelare. Många ser sig inte som gamers på grund av att spelvärlden länge varit en sexualiserad miljö som utgår från den manliga hjälten.

– Vi ser dessutom på gruppnivå att män generellt spelar för att förstöra saker och kvinnor för att försjunka i miljöer och lösa uppgifter. Då olika sätt att spela tillfredsställer olika delar av hjärnan så behöver vi mer kunskap för att bättre kunna hjälpa kvinnor i dataspelsberoende, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Bättre kunskap ger bättre hälsa
Dataspelande är idag viktigt för både barn, ungdomar och vuxna, både kulturellt och socialt. För många är det en viktig del av ens fritid. 

  – Det är viktigt att vi inte stigmatiserar problem kring dataspelande, utan att vi blir bättre på att förstå hur det påverkar oss. Då kan vi utveckla vården, så att fler kan må bra i sitt dataspelande, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Emma Claesdotter-Knutsson har skrivit kapitlet The impact of internet and gaming addiction on women and gender minorities in Sweden and Europe till den kommande boken Behavioral addiction in women: An international female perspective on treatment and research.