Metabolt centrum ska ge diabetesvård och forskning i världsklass

Med Metabolt centrum tar Region Skåne och Lunds universitet ett helhetsgrepp om diabetes och dess följdsjukdomar. Centret knyter samman världsledande forskning, utbildning, näringsliv och hälso- och sjukvård. Tillsammans ska man utveckla världens bästa diabetesvård, för patienter i regionen men också nationellt och internationellt.

Metabolt centrum är ett svar på den enorma utmaning som metabola sjukdomar utgör för samhället. Diabetes är en av våra största folksjukdomar och orsakar stort lidande för ett kraftigt ökande antal människor och ökande kostnader för samhället.

– För våra patienter kommer Metabolt centrum att innebära bästa möjliga förutsättningar för diabetesvård i världsklass. Inte bara på själva centret utan genom en kompetenshöjning av vårdpersonal i hela regionen och säkerligen även nationellt och internationellt, säger Jonas Rastad, regiondirektör i Region Skåne.

– Ambitionen är att samla en rad olika krafter för att gemensamt ta täten och flytta fram diabetesforskningens positioner. Det här är en satsning som kan underlätta vardagen för den som lever med diabetes, menar Anna-Lena Hogerud (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Skåne redan i framkant
Skapandet av ett metabolt centrum ska maximera den vetenskapliga kvaliteten och skapa grogrund för innovationer genom att sammanföra hälso- och sjukvård med näringsliv och forskning.

– Region Skåne ligger redan idag i framkant forsknings- och vårdmässigt inom diabetes. För att bli ännu starkare behöver vi samordna våra verksamheter ännu bättre, förbättra infrastruktur, rekrytera nya medarbetare och förbättra förutsättningarna för dem som finns på plats, säger Hindrik Mulder, professor vid Lunds universitet och styrgruppsordförande för Metabolt centrum.

Diabetesmottagningar startar under våren
Centrets vetenskapliga del kommer inledningsvis att finnas i CRC:s (Clinical Research Centers) lokaler på Sus Malmö. Redan under våren kommer satsningen att märkas för patienter genom att specialister i diabetesmedicin startar mottagnings- och konsultverksamhet på fem vårdcentraler; Kroksbäck, Södervärn och Granen i Malmö, Södertull i Lund och Kärråkra i Eslöv.
Dessa mottagningar tar emot patienter från Region Skånes övriga vårdcentraler i området. På så sätt stärks samarbetet mellan patientens allmänläkare, diabetessköterska och diabetesläkare.

Brett samarbete ger innovationspotential
Metabolt centrum bildas av Region Skåne och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet i nära samarbete med näringslivet i regionen. Centret finansieras av fonder och finansieringsprogram för forskning och innovation samt av Region Skåne och Lunds universitet.

Henrik Brorsson från Novo Nordisk är representant för näringslivet i styrgruppen för Metabolt centrum:

- Bildandet av en väl fungerande struktur ökar kunskapen om hur de skånska patienterna mår i sin diabetes. Det ger möjlighet till förbättrad medicinsk kvalitet samtidigt som unika möjligheter skapas för forskning i alla stadier. Genom bättre möjlighet till kliniska studier utvecklas ny evidens som kan hjälpa många personer med diabetes, i och utanför regionen.

Novo Nordisk ser ett stort värde i denna utveckling och är övertygade om att rätt förutsättningar för att skapa något unikt med detta metabola centrum finns i Sverige, och specifikt i Region Skåne.

Kontakt:

Jonas Rastad, regiondirektör, Region Skåne, 044-309 39 25.

Hindrik Mulder, Lunds Universitet, styrgruppsordförande Metabolt centrum, 040-39 10 23.

Henrik Brorsson, Novo Nordisk, styrgruppsledamot Metabolt centrum 0767-210 919.

Anna-Lena Hogerud (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne, 072-552 54 99.

Vad innebär Metabolt centrum för patienten?

Här ges några fiktiva men helt realistiska exempel på vad Metabolt centrum skulle kunna betyda för patienter:

• Greger, 17 år, har en äldre bror som tre år tidigare fick diabetes. Brodern har ännu inte behövt insulinbehandling för sin sjukdom. Gregers mamma har också diabetes. De senaste veckorna har Greger känt sig hängig och bokat tid på sin vårdcentral för undersökning. Distriktsläkaren misstänker diabetes, vilket bekräftas av att Greger har socker i urinen och ett förhöjt blodglukosvärde. Vid internutbildning på vårdcentralen med specialister från Metabolt centrum har ovanliga ärftliga former av diabetes diskuterats. Distriktsläkaren tog därför ett extra blodprov på Greger, som skickas in till Metabolt Centrum för gendiagnostik. Provet visar att Greger har MODY2, en ärftlig form av diabetes som är mycket lindrigare än vanlig diabetes. Prover tas också från Gregers mamma och båda bröder. Lillebror Nils saknar sjukdomsanlaget medan Greger, hans storebror och mamman är bärare. De informeras om att de har en lindrig typ av diabetes. Risken för att utveckla komplikationer är liten och sjukdomen kan behandlas med kost, motion och tabletter medan insulinbehandling sällan behövs.
  
• Bengt, 57 år, har haft typ 2 diabetes i 10 år. Han får sin omvårdnad på vårdcentralen i Eslöv. Bengt gav vid diagnostillfället distriktsläkaren tillåtelse att inkludera honom i en studie som omfattar alla patienter i Skåne som insjuknar i diabetes – ANDiS (Alla nya diabetiker i Skåne). Bl.a. lämnas lite blod för att gendiagnostik skall kunna utföras. Bengt blir kontaktad av Metabolt centrum. Man berättar att Bengt har en genvariant som forskarna tror kan ha betydelse för utveckling av typ 2 diabetes. Bengt tackar ja till att delta i en ny studie för att undersöka om bärare av detta anlag kan ha särskild nytta av en skräddarsydd, riktad behandling.
  
• Agnes, 11 år, föddes med diabetes och har haft insulinbehandling i hela sitt liv. Detta innebär 5 injektioner per dygn och lika många stick för att kontrollera blodsockret. Vid ett seminarium på Metabolt centrum diskuteras nya rön om medfödd diabetes. Ett antal av dessa patienter har en mutation i en gen som kodar för en jonkanal i de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det leder till att insulin inte frisätts när blodglukos stiger efter en måltid. Läkaren på barnkliniken, som sköter Agnes diabetes, tar därför ett blodprov som skickas till forskarkollegorna på Metabolt centrum, vilka sekvensbestämmer genen för jonkanalen. Det visar sig att Agnes har en mutation i denna gen. Läkaren kallar Agnes och hennes föräldrar till ett extra mottagningsbesök. Han kan ge dem den goda nyheten att Agnes slipper insulin. Hon kan reglera sin blodglukos genom att istället ta en tablett tre gånger om dagen. Inga injektioner eller stick för att mäta blodsockret behövs längre!