Pressmeddelande -
Nytt hjärta på alla hjärtans dag – startskott för livräddande beredskap
Efter att medarbetarna på Klinisk patologi medverkade till att en patient fick ett nytt hjärta på alla hjärtans dag 2021, började de jobba på ett annat sätt. Numera finns det en beredskap redo att rycka in alla dagar i veckan. Den ökade tillgängligheten leder till att fler organ kan tas tillvara och leva vidare hos väntande patienter.
Patologilaboratoriet är stängt under helger, men då och då händer det att medarbetare kallas in för att genomföra en extra bedömning av om ett organ lämpar sig att använda för transplantation.
– Vi tittar inte på alla donatorer, utan på de fall där de har sett något i sina vanliga kontroller som gör dem osäkra, berättar Rodrigo Munoz Mitev, patolog och del av beredskapsteamet.
När en potentiell donator identifieras så vill man av respekt för den avlidne inte hålla kroppen och organen vid liv längre än nödvändigt och transplantationsprocessen påbörjas så fort som möjligt.
Ett nytt hjärta på alla hjärtans dag
Alla hjärtans dag 2021 inföll på en söndag. Sara Issa, biomedicinsk analytiker, ombeds att snabbt ta sig till jobbet för att möta upp en patologkollega. Det handlade om en möjlig organdonator från Litauen där man hade sett något avvikande. Ett vävnadsprov från patienten flögs in med helikopter till Lund där Sara väntade.
– De hade hittat indragningar i lungorna, men visste inte om det var tumörer eller om det var något annat. Det visade sig att indragningarna berodde på luftföroreningar, inget annat. Vi kunde rekommendera att man använde organen från patienten och det ledde till att det var någon som fick ett nytt hjärta, just på den dagen, berättar hon.
Detta var redan det andra fallet på det nya året där medarbetare hade ringts in under stängningstid. Det var oftast de som bodde närmst som ringdes in och det blev uppenbart att det fanns behov av att organisera en formell beredskapsfunktion på enheten. Några månader senare fanns ett rullande beredskapsschema och idag är personalgruppen väldigt nöjda med både upplägget och att få vara med och bidra till att fler organ kan tillvaratas.
Skiljer sig från den vanliga processen
I det dagliga arbetet undersöker patologilabbet vävnadsprover för att fastställa om och vad för sjukdom patienten har och hur man ska behandla det. Det är en gedigen process där mycket tid går åt till att bearbeta vävnadsprover så att patologerna har ett bra material att läsa av och ställa diagnos ifrån. För beredskapsfall används istället en uppsnabbad process som kallas för fryssnitt.
– Det är en teknik som inte är perfekt, vi får inte perfekta bilder att ställa diagnos från. Men det är tillräckligt bra för att kunna ge en bedömning på kvalitén och att svara på om organen kan användas, berättar Rodrigo Munoz Mitev.
Fallen man får till sig under beredskap utmynnar oftast i positiva besked, vilket också skiljer sig från patologins vardag.
– Faktum är att vi inom patologin är vana vid att ge ganska dåliga nyheter, exempelvis att provet påvisar att det är cancer, berättar Rodrigo Munoz Mitev.
Sara Issa håller med.
– Man blir ledsen över att patienten ska behöva gå igenom allt de har framför sig på grund av svaret vi ger. Men med fallen vi jobbar med inom vår beredskap är det mer harmoniskt på något sätt. Efteråt så känner jag att vi har gjort något som leder till något positivt, istället för att innebära elände för patienten. Detta är ett organ man har lyckats rädda så att man kan rädda fler liv. Du ser effekten direkt.
Fler organ får leva vidare
Sedan starten juni 2021 fram till idag har de fått 18 fall under beredskapstid. Antal fall ökar och under 2023 användes beredskapslinjen 7 gånger.
– Antal fall betyder inte att man bara har kunnat använda just det organet vi har fått till oss, man kan från varje godkänd donator hjälpa upp till 9 personer. Istället för att bara anta att organen inte är lämpliga så använder man sig av oss. Med vår hjälp kan man i de tveksamma fallen faktiskt ta reda på om det går eller inte, säger Sara Issa.
– Hittills har vi inte fått något fall där vi har hittat någonting malignt. Vi har två gånger konstaterat benigna förändringar. Och bara en gång för en leverbiopsi avrått att använda levern då det fanns mycket förfettning, säger Rodrigo Munoz Mitev.
– Med beredskapen är det oftast positiva besked. Vi ger möjlighet till någon att fortsätta att leva, avslutar han.
Nästa gång alla hjärtans dag infaller på en helg så är patologernas beredskapsteam redo att rycka in om det behövs.
Om organ- och vävnadsdonation
Just nu väntar omkring 680 personer i Sverige på nytt organ. 2023 var det 92 personer som aldrig hann få nytt organ. Dessa 92 personer avled eller togs permanent bort från väntelistan för nytt organ. Vanligaste anledningen till att man permanent tas bort från väntelistan är att man blivit för sjuk för att klara av en transplantationsoperation och den livslånga medicinering som det innebär.
I Södra sjukvårdsregionen är antalet personer som donerar organ efter sin död runt 30 personer per år. Från varje organdonator kan man tillvarata upp till 9 organ, i snitt används 3,5 organ per donator. Även vävnader kan transplanteras och förbättra livskvalitén hos fler personer. Det sker också donationer från levande personer, exempelvis njurdonation.
Donerade organ och vävnader matchas med mottagande patienter som kan finnas i Norden och ibland även andra delar av Europa, beroende på var specialistkunskap finns.
Inom Region Skåne har exempelvis VO kirurgi och gastroenterologi på Sus i Malmö under 2023 utfört 68 transplantationer av njurar eller bukspottskörtlar. På väntelistan för njur- och bukspottskörtel finns i dagsläget cirka 125 personer.
