På bristningsmottagningen blir varje kvinna sedd

Varje tisdag är det bristningsmottagning på kvinnokliniken vid Helsingborgs lasarett. Då tar barnmorskan Donjeta Haziri och hennes kollegor emot kvinnor med bristningar som behöver en extra kontroll efter förlossningen.

Att en kvinna som föder vaginalt får bristningar i underlivet är ganska vanligt och de läker ofta fint. För vissa fungerar det inte lika bra och de lever med smärtor, obehag och ibland inkontinens. På bristningsmottagningen i Helsingborg finns det hjälp att få.

– Mottagningen startade på vårt initiativ. Vi var ett gäng som var väldigt intresserade av de här frågorna och vi uppfattade att det fanns ett behov hos förlösta kvinnor för möjlighet till uppföljning inom vården, säger Lina Lindegren, överläkare gynekologi och obstetrik, som håller i den läkarledda delen av bristningsmottagningen.

På mottagningen kontrolleras att bristningar läker som förväntat. Om något inte läker riktigt som det ska, kan det till viss del korrigeras. När kvinnans smärta och inkontinens utvärderats sätts behandling in för att så långt det är möjligt lindra besvären. På läkarmottagningen kan man även göra 3D-ultraljud för att ytterligare förstå hur bäckenbottenmuskulaturen påverkats av förlossningen, hos kvinnor med besvär.

De med de allvarligaste problemen tas som regel om hand på bäckenbottencentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Till bristningsmottagningen i Helsingborg kommer de som inte har lika komplexa problem, men ofta ett stort lidande.
– Hit är man välkommen oavsett bristningsgrad, säger Donjeta Haziri.

Tas inte på allvar
Många kvinnor upplever att deras problem inte riktigt har tagits på allvar av vården och söktrycket är stort, säger Lina Lindegren.
– Vi har även haft många kvinnor som haft bristningar för många år sedan. Vi tänker att det är en bulk av kvinnor som söker nu, när bristningsmottagningen finns, säger Lina Lindegren.

Främst tar mottagningen emot de som fött barn i Helsingborg, men också kvinnor från andra delar av Skåne kommer hit med remiss.

I framtiden tror både Lina Lindegren och Donjeta Haziri att bristningsmottagningar kommer att vara en självklar del av kvinnovården.
– Jag tror att det är början på något som kommer att växa. Jag tror att den här typen av mottagning kommer att finnas på alla sjukhus. Man ska ha en nollvision mot bristningar, men det finns ändå tillfällen då det händer, säger Donjeta Haziri.

– Det kommer att finnas, det bör finnas. Så som vi tar hand om kvinnan innan förlossningen, så ska vi ta hand om kvinnan efter förlossningen. Det är en del av förlossningsvården, säger Lina Lindegren.

Fakta

• Sjukvården brukar dela in bristningar beroende på hur omfattande de är:
  Grad 1: Ytliga bristningar i slida och blygdläppar.
  Grad 2: Här är det inte bara yttersta huden som har gått sönder, utan även muskler i slidan eller mellangården.
  Klipp: Ett klipp räknas som en bristning av grad 2. Klipp är när barnmorskan eller läkaren har behövt öppna för att ge plats åt barnet. Då har huden och de yttersta musklerna i slidans öppning delats.
  Grad 3 och 4: Här har muskeln i ändtarmen blivit skadad. Väggen i ändtarmskanalen kan också ha blivit skadad. Sådana bristningar kallas också sfinkterskador.
  Levatorskador: Musklerna i slidans väggar kallas levatormuskeln. När barnet föds genom slidan tänjs musklerna ut och det kan bli muskelbristningar. (Källa: 1177.se)
  
• Vid Centralsjukhuset Kristianstad finns ett bäckenbottenteam som arbetar på gynmottagningen. I teamet arbetar barnmorska, uroterapeut, sjukgymnast samt läkare som är specialiserade på bäckenbotten. Patienter tas emot efter remiss.
  
  
• Vid lasarettet i Ystad samt Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund finns också bristningsmottagningar.
  
  
• På 1177.se kan du läsa mer om bristningar: Bristningar vid förlossning - 1177 Vårdguiden