Skånskt nätverk jobbar för ökad kunskap om överskuldsättning och psykisk hälsa

Att ha stora skulder är förknippat med känslor som skam och hopplöshet och det är även en riskfaktor för suicid. Därför har psykiatrin i Skåne tagit initiativ till ett nätverk för aktörer som möter överskuldsatta.

Om man har så stora och långvariga problem med skulder att man inte längre klarar av att betala sina kostnader och lån är man överskuldsatt. Studier visar att suicidrisken hos personer som har ett pågående ärende hos Kronofogden är kraftigt förhöjd. Och det är ingen liten grupp det handlar om: drygt 400 000 personer har en skuld hos Kronofogden.

Egna erfarenheter

Någon som vet hur det är att leva med överskuldsättning är Fredrik Tjulander, till vardags sjuksköterska på vuxenpsykiatriavdelning PIVA i Malmö. För honom var det flera stora livshändelser som så småningom ledde fram till att han tappade kontrollen över sin ekonomi.

– Jag gömde räkningarna för min sambo och gick hemma med världens ångest. Jag hade så småningom långt gångna planer på att avsluta mitt liv för jag upplevde det som att jag ställde till det för min familj och mina barn, säger han.

Fredrik Tjulander fick också diagnosen bipolär sjukdom. Det som blev vändpunkten var när hans kurator följde med honom till Kronofogdens kontor.

– Då hade jag bland annat skickat en massa forskning till Kronofogden om överskuldsättning för att visa att jag inte var någon bov, förklarat att jag hade en diagnos som ställde till det för mig. Jag upplevde inte att Kronofogden förstod. Men min kurator var väldigt tuff och förklarade för Kronofogden att jag levde i ett gränsland till döden.

Faller mellan stolarna

När man har skulder har man ofta kontakt med många olika aktörer. Det kan vara Kronofogden, budget- och skuldrådgivare hos kommunen, och man kanske söker sig oftare än vanligt till primärvården för att man inte mår bra. Varje aktör har ansvar för sitt uppdrag, men en samordning saknas. Därför faller personer med både överskuldsättning och psykisk ohälsa ofta mellan stolarna.

Fredrik Tjulander har jobbat ideellt med kopplingen mellan psykisk ohälsa och överskuldsättning i flera år och har tidigare arbetat mycket med tvärprofessionella nätverk. Tillsammans med Anders Håkansson, överläkare inom vuxenpsykiatrin i Malmö och professor vid Lunds universitet, har han nu startat upp nätverket för överskuldsättning. I nätverket ingår just nu representanter från bland annat vuxenpsykiatrin, primärvården, Kronofogden, socialtjänsten, Lunds universitet och civilsamhället.

Riskfaktor för andra sjukdomar

Förutom en förhöjd suicidrisk är överskuldsättning även en riskfaktor för vissa somatiska sjukdomar. Man har helt enkelt en sämre hälsa om man lever med överskuldsättning, men vi har inte alla svaren på varför det är så.

– Hade överskuldsättning varit en sjukdom hade vi haft nationella riktlinjer för att behandla den sjukdomen. Vi måste börja se överskuldsättning som en hälsofråga, och en tanke med nätverket är att det ska kunna utmynna i tydliga riktlinjer kring vad varje huvudman bör göra, säger Anders Håkansson.

Till en början är planen med nätverket att identifiera utvecklings- och utbildningsbehov hos olika aktörer.

– Målet är att nätverket ska skapa en bild av vilka kunskapsbehov som finns. Med forskningsstudier och forsknings- och utvecklingsprojekt vill vi göra något åt det, överbrygga de utbildningsbehoven, säger Anders Håkansson.

Fredrik Tjulander poängterar slutligen vikten av att hitta personer som är i riskzonen tidigt:

– Om man som kronofogde eller budget- och skuldrådgivare möter en person med överskuldsättning så vill jag att man ska kunna säga: ”Jag har träffat personer i din situation förut, och de kan må väldigt dåligt. Många gånger tänker man att det är jobbigt att leva. Hur är det för dig?” Kronofogdens uppdrag är inte att ta ansvar för någons hälsa, men de bör ha ett breddat uppdrag att inleda ett samarbete med någon som har den medicinska kompetensen.