Snabbspår gör stor skillnad för patienter med förmaksflimmer

Färre patienter med förmaksflimmer behöver läggas in på Helsingborgs lasarett – tack vare ett snabbspår för personer med nyupptäckt förmaksflimmer. Snabbspåret ger ökad trygghet, snabbare omhändertagande och färre återbesök på akuten.

Förmaksflimmer är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. På Helsingborgs lasarett får varje år omkring 140 patienter en remiss från akutmottagningen till det så kallade snabbspåret.

– I snabbspåret har vi utarbetat ett standardiserat arbetssätt som hjälper läkaren på akuten att ta hand om patienten på ett effektivt och säkert sätt, säger Fredrik Utter, kardiolog och enhetschef för läkarna inom hjärtsjukvården.

Minskat antal inläggningar

Patienter med förmaksflimmer stabiliseras ofta med läkemedel som håller ner hjärtfrekvensen och skyddar mot stroke redan på akutmottagningen. De som därefter mår så pass bra att de inte behöver läggas in blir snabbspårspatienter.

–Tidigare lades de här patienterna ofta in på vårdavdelning och det innebar att man ibland påskyndade elkonverteringen (en kontrollerad strömstöt som ändrar hjärtats rytm så att det börjar slå som det ska). Det innebar hög belastning på hjärtavdelningen, men var inte någon fördel för patienten. Det har sin poäng att vänta med den första elkonverteringen. Många går spontant tillbaka till normal hjärtrytm om man avvaktar minst 24 timmar, säger Fredrik Utter.

Snabbt omhändertagande

Patienterna i snabbspåret kan åka hem efter besöket på akuten. Innan de lämnar sjukhuset får de information om att det finns en tydlig plan för deras vård de kommande veckorna. Det första steget i planen är besök hos en sjuksköterska på hjärtmottagningen inom två veckor. Patienterna får även med sig kontaktuppgifter och information om förmaksflimmer och livsstilsfaktorer som är kopplade till sjukdomen.

– Jag upplever att den tydliga planen gör patienterna trygga. Tidigare kunde vi se att patienterna ofta varit på akuten flera gånger innan de kom till oss, det är inte alls lika vanligt numera, säger Anette Asp, sjuksköterska på hjärtmottagningen.

Planerad verksamhet i stället för akut

Vid elkonvertering behövs både hjärtläkare, sjuksköterska och narkosläkare. Förra året genomfördes 355 sådana behandlingar på hjärtavdelningen. 225 av dem var planerade. Idag har avdelningen tider för planerad elkonvertering två eftermiddagar i veckan. Inom kort utökar man antalet tider med ytterligare en halvdag. Det innebär fördelar för både patienter och verksamhet.

– I planerad verksamhet kan vi jobba smartare och effektivare. Vi åstadkommer bättre vård utan att det krävs en större insats. När vi får fler tider kommer vi att kunna ta emot patienter som ingår i snabbspåret när de får återfall. Målsättningen är att de ska slippa gå till akuten och istället få tid för elkonvertering inom en vecka, säger Fredrik Utter.