Utebliven pandemieffekt på skåningarnas hälsa – men flera negativa trender oroar i ny folkhälsorapport 

Skåningarnas hälsa i stort verkar inte ha påverkats av pandemin. Det visar Region Skånes nya folkhälsorapport som besvarats av närmare 29 000 skåningar i åldern 16 år och uppåt. Men psykisk ohälsa bland unga kvinnor och att allt fler skåningar lider av fetma oroar.  

Resultatet bygger på svar som lämnats in våren 2022, strax efter att Sverige lyft de sista pandemirestriktionerna. Övergripande kan konstateras att andelen som känt oro för att någon närstående ska drabbas, är dubbelt så hög som oron för att själv bli allvarligt sjuk i covid-19. I svaren i övrigt syns inga större negativa förändringar, tvärtom finns det flera områden med positiva hälsotrender. 

Minskad stress, bättre sömn och ökad fysisk aktivitet 

Andelen som känner sig stressade har minskat sedan 2019. Samtidigt har nattsömnen förbättrats och i undersökningen anser mer än varannan svarande att de sover bra. Dessutom har riskkonsumtionen av alkohol minskat något och en viss positiv förändring ses för andelen som är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka. Men skillnaderna mellan de olika kommunerna är stora; så har nästan åtta av tio som varit fysiskt aktiva i Lomma medan motsvarande andel i Landskrona endast är fem av tio. 

Mer stillasittande, ökad oro och besvär med ensamhet 

Sedan 2019 finns det även negativa effekter som att antalet som är stillasittande minst tio timmar per dygn har ökat i stort och sett till åldersgrupper är de yngsta (16–29 år) de mest stillasittande, mer än en tredjedel av de svarande i gruppen är stillasittande i denna omfattning.  

Andelen med oro har också ökat. Mest bland kvinnor där mer än hälften av alla svarande anger att det känt oro under det senaste året. Det sociala deltagandet har även minskat kraftigt. Närmare fyra av tio i den äldsta och yngsta gruppen har upplevt att de besväras av ensamhet och isolering.  

Fetma skiljer sig stort mellan olika delar av Skåne  

Det finns en långsiktigt ökande trend för fetma (obesitas). År 2000 var det färre än tio procent som led av fetma, medan det idag är närmare var femte skåning. Däremot syns stora regionala skillnader. I Lomma, Vellinge och Lund är det cirka en av tio som lider av fetma medan motsvarande siffra för Åstorp, Sjöbo och Hörby är en av fyra. 

– Uppskattningsvis har närmare 18 procent av skåningarna obesitas, vilket kan jämföras med år 2000 då andelen låg på 10 procent. Högst andel finns inom åldersspannet 45-64 år, där resultatet visar på obesitas hos omkring var femte person, säger Anna Råman, analyschef på Region Skåne. 

Psykisk ohälsa stor bland yngre kvinnor 
Övergripande visar resultatet att den psykiska ohälsan är lägre än år 2019, men högre än år 2000. Det skiljer mellan kvinnor och män och framför allt är det yngre personer som mår sämst. Kvinnor mellan 16–29 år visar fortsatt oroande höga nivåer av psykisk ohälsa där tre av tio anger att de har problem med sin psykiska hälsa.  

– Vi ser tydligt att den psykiska ohälsan är hög i den yngsta åldersgruppen och främst för unga tjejer. Vi såg precis samma sak i Region Skånes andra stora folkhälsoundersökning som riktar sig till barn och unga från 2021 där den psykiska ohälsan kryper ner i åldrarna. Vi måste bli bättre på att förstå varför våra barn och unga mår sämre och hur vi kan göra för att sätta in tidiga åtgärder och vända trenden, säger Anna Råman.

Ekonomiska läget mer ansträngt 

Andelen som har haft svårt att betala sina löpande utgifter såsom mat, hyra och räkningar har ökat ett par procentenheter och uppgår till närmare 15 procent i den aktuella undersökningen.  

– Det fanns en oro att pandemin skulle påverka folkhälsan mer negativt än vad utfallet i den här undersökningen visar. Vissa effekter tar lång tid innan det syns, därför är det viktigt att vi fortsätter att undersöka och samla in underlag och sätta in resurser där de gör som mest nytta. En viktig lärdom är att det finns stora skillnader i hälsa. Kön, ålder, demografi och socioekonomiska förutsättningar påverkar och vi måste rikta alla insatser för ett Skåne där våra invånare har förutsättningar att må så bra som möjligt, säger Tony Rahm (M), ordförande i Region Skånes hållbarhetsberedning. 

– Ojämlikhet ger stora effekter på folkhälsan. Det visas tydligt i rapporten där utfallet bland annat visar att oron ökar, stillasittandet ökar och den ekonomiska oron växer. Vidare har sjukfrånvaron ökat och mest har den ökat bland kvinnor. Vi måste därför arbeta för minskad ojämlikhet och Region Skåne behöver ta ett tydligt ansvar i folkhälsoarbetet, säger Petra Bergquist (S), vice ordförande i Region Skånes hållbarhetsberedning. 

Bakgrund: Region Skånes folkhälsoenkät 2023 

Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter om skåningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor för att följa det aktuella hälsoläget och hälsoutvecklingen i regionen. Undersökningen har skickats ut vid fem tidigare tillfällen, år 2000, 2004, 2008, 2012 och 2019.  

Skånes folkhälsorapport 2023 bygger på Region Skånes folkhälsoenkät 2022 där drygt 29 000 slumpmässigt utvalda skåningar från 16 år och uppåt svarat på frågor om sin hälsa. 

Rapporten utgör ett viktigt underlag för såväl Region Skåne som andra verksamheter i arbetet mot en bättre och mer jämlik hälsa bland skåningarna. 

Folkhälsorapport Skåne 2023 - Utveckling Skåne (skane.se) 

För mer information
Anna Råman, chef enheten för samhällsanalys, Region Skåne 
anna.raman@skane.se, 040-675 33 93