Pressmeddelande -
Vad är problemet med problematiskt dataspelande?
Det senaste året har Gamingprojektetvid Maria Skåne Malmö kartlagt och utvecklat stöd och behandlingsmetoder för problematiskt dataspelande. En viktig insikt är att fokuset inte alltid bör ligga på själva dataspelandet.
På engelska kallas det gaming disorder. Diagnosen är så ny att den ännu inte har ett svenskt namn, men det handlar om att ha stora svårigheter med att spela mycket. Sedan ett år tillbaka driver Region Skåne tillsammans med Malmö stad Gamingprojektet Maria Malmö. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av problematiskt dataspelande och utforma samt utföra behandlingar.
För de flesta en rolig aktivitet
För de allra flesta är dataspelande en rolig aktivitet. Spelen är ofta väldigt sociala, låter spelaren utvecklas och får hen att känna sig kompetent. Men för en del leder spelandet till problem och svårigheter i vardagen.
– Det första brukar vara att personen prioriterar spelen framför andra aktiviteter eller försummar viktiga livsområden. Första tecknet brukar vara att personen prioriterar bort sömn eller sociala aktiviteter, och allvarliga konsekvenser brukar ofta vara att personen har prioriterat bort skola eller arbete, säger Joel Attvall, kurator och en av behandlarna i projektet.
En viktig insikt efter Gamingprojektets första år är att det inte nödvändigtvis behöver finnas en koppling mellan att spela väldigt mycket och ha stora problem. Några av projektets deltagare spelade ganska lite men upplevde ändå att de hade problem.
– En annan slutsats är att det är bättre att prata om hur personen mår i sin vardag snarare än att fokusera på själva dataspelandet. Att utforska om spelandet är en del av problematiken eller om det finns andra orsaker som bidrar till att personen har svårigheter, säger Sara Nilsson, psykolog och en av behandlarna i projektet.
Det här är Gamingprojektet
De som hittills har ingått i Gamingprojektet kommer från hela Skåne. Medelåldern är 21 år och de spelar i genomsnitt 55 timmar i veckan. En del spelar så pass mycket som ungefär 12 timmar om dagen. De flesta vuxna patienterna bor fortfarande hemma hos sina föräldrar och det är inte heller ovanligt att de saknar sysselsättning. Nästan alla patienterna är män.
– Att de flesta är män känner vi igen från andra länder som erbjuder behandling för gaming disorder. Sedan vet vi att det är vanligare att män spelar än kvinnor. Det finns en idé om att spelen är utformade för män av män samt att gamingvärlden är mindre välkomnande mot kvinnor, säger Per Bore, psykolog och också en av behandlarna i projektet.
Hos den som uppfyller kriterierna för gaming disorder är det vanligt att det finns en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. Den största samsjukligheten hos projektets patienter har varit depression och nedstämdhet, följt av autism eller misstanke om autism.
Anhöriga viktiga under behandlingen
Behandlingen som har utformats inom projektet är en KBT-behandling som kan anpassas efter patientens behov. Mycket handlar om aktiviteter att göra istället för att spela, att skapa mer hållbara vardagsrutiner och att få till bättre vanor kring mat, motion och sömn.
Men behandlingarna fokuserar inte bara på ångesthantering och problemlösning. Situationen kring patientens anhöriga är också en viktig del i behandlingen. Därför ges eget stöd till anhöriga för att de bättre ska kunna stödja sina närstående. Även om det är särskilt viktigt för de yngre deltagarna har det även visat sig betyda mycket även för många av de vuxna patienterna.
Behandlarnas råd till den som vill spela mer lagom
- Lägg till andra aktiviteter som du mår bra av och tycker är lustfyllda i din vardag.
- Kartlägg hur mycket tid du spelar, fundera över hur mycket du skulle vilja spela i en optimal situation och reflektera över om din faktiska speltid stämmer överens med din önskade.
- Skapa rutiner som hjälper dig att spela den mängden som du vill. Sätt av speltid, sätt ett alarm när du ska stänga av eller ta hjälp av en anhörig som påminner dig att stänga av.
- Intressera dig för barnets spelande och betrakta det som en fritidsaktivitet. Ställ frågor och engagera dig för att förstå varför barnet spelar.
- Ha ett samtal om spelandet där du tar in barnets perspektiv och sätt tillsammans rutiner kring skärmtid och vilka andra delar utöver spelandet som är viktiga.
Behandlarnas råd till den som är förälder och som oroar sig för att barnet spelar för mycket
- Intressera dig för barnets spelande och betrakta det som en fritidsaktivitet. Ställ frågor och engagera dig för att förstå varför barnet spelar.
- Ha ett samtal om spelandet där du tar in barnets perspektiv och sätt tillsammans rutiner kring skärmtid och vilka andra delar utöver spelandet som är viktiga.
- Bjud in till andra aktiviteter som barnet kan delta i, som att titta på en film tillsammans eller att starta en ny fritidsaktivitet.
Gamingprojektet Maria Malmö - för dig som spelar för mycket dataspel (skane.se)